Sedan den första februari är bolagiseringen av hälsocentralerna i Gävleborg ett faktum. En grundläggande förändring i vår gemensamma primärvård som skapar både ilska och oro.
Isabel Hildén är sjuksköterska och hon har valt att inte följa med över till bolaget.
Dan Jonsson har rötterna i Bergvik där en av länets minsta hälsocentraler finns. Han tänker inte tyst se på när Bergviksborna riskerar att förlora sin hälsocentral.
Sjuksköterskan Isabel Hildén är en av dem som väljer att inte följa med till det nya bolaget ”Region Gävleborg Din Hälsocentral AB” som sedan första februari driver Region Gävleborgs primärvård. Isabel utbildar sig till barnmorska och kommer byta arbetsplats när hon är färdig med studierna. Men det är inte det enda skälet. Isabel är kritisk till bolagiseringen och anser att vården inte ska vara vinstdrivande.
– Jag vill inte till bolaget. Därför passar jag på att byta inriktning. Barnmorskor är ju inte i primärvården så då behöver jag inte gå över.
Samtidigt trivs Isabel bra på Söderhamn Din Hälsocentral där hon har arbetat de senaste åren.
– Det är roligt att vara sjuksköterska, utmanande och tillfredställande. Jag tycker om den omvårdande delen och samtidigt är det akademiskt och ansvarsfullt. Jag har haft en bra arbetsplats fram till sista tiden då bolagiseringen skapat mycket oro.
Under de tio år hon varit sjuksköterska har hon arbetat åt olika arbetsgivare.
– Jag valde till sist regionen eftersom jag ville ha tydliga villkor och tydligt ledarskap. Privata vårdbolag är oftast mest intresserade av att maximera sin vinst, säger Isabel.
Ett exempel är om personalen ser behov av att köpa in något som är bra för patienten men arbetsgivaren säger nej av ekonomiska skäl.
– När man inte prioriterar patienternas behov, då vill jag inte vara med längre.
Att det kommer bli mer marknadsstyrt i det nya regionägda bolaget ser Isabel som självklart. Bolag måste gå med vinst.
– Förutom nödvändiga hjälpmedel så kostar det att ha anställda. Det blir en kvalitetsförsämring om man måste säga upp folk när det redan saknas personal.
Lyckas man inte gå med vinst kan man tvingas stänga.
– De små hälsocentralerna med få listade hänger löst. Därför är bolagiseringen ett hot mot mindre orter, säger Isabel.
En av länets minsta hälsocentraler är Linden Din hälsocentral i Bergvik. Läraren och rektorn Dan Jonsson är uppväxt i trakten och känner starkt för bygden.
– Det finns en oro för att hälsocentralen ska tvingas stänga. Folk pratar och undrar hur det ska gå för Bergvik, säger han.
En annan farhåga är att regionstyret ska sälja ut hälsocentralerna till privata vårdföretag. En liten enhet som Linden står då inte högt i kurs.
– För mig är det självklart att välfärden ska vara offentlig. Inget man ska göra business på, säger Dan.
Han menar att Linden är viktig på mer än ett sätt. Om den försvinner riskerar apoteket att stängas, liksom äldreboendet intill.
Småorter är bra ställen att växa upp på, det anser både Dan och Isabel. De ser dock inte ljust på den närmsta framtiden, även om det finns hopp.
– Unga saknar ofta framtidstro idag. Det är viktigt vilka signaler vi sänder ut till dem. För att väcka någon slags optimism måste vi visa att vi satsar på ungdomarnas framtid. De är ju de som ska leva och bo här sen, säger Dan Jonsson.
Att landsbygden hålls levande menar de båda är avgörande för hela Gävleborg. För regionens utveckling framåt och för allas rätt till jämlik nära vård här och nu.
– Inom snar framtid tror jag de mindre hälsocentralerna tyvärr kommer att stängas. Men man kommer också se att det inte funkar och sen avbolagisera primärvården. Det här ideologiska experimentet kommer visa sig att det var just det – ett experiment, säger Isabel Hildén.
