Det finns många fördomar om fattigdom. Bland annat att det enbart finns i utsatta områden, hos personer med missbruk och att fattiga är lata.
– Men släng er i väggen, det är inte vad vi ser, säger Sara Nordström, ordförande för Majblomman i Gävle.
Hon vet själv hur det är när tryggheten plötsligt försvinner och man måste börja om från början.
Hösten 2012 var livet rörigt för Sara Nordström. Hon hade precis separerat och återhämtade sig psykiskt från en förlossningsdepression. Ekonomin var inte den bästa då hon studerade på högskolan. Ensam med tre barn flyttade hon till Gävle.
– Jag ville så gärna fira någon slags jul med barnen men hade inte råd, säger Sara.
Så såg Sara ett anslag från Majblomman om bistånd och bestämde sig för att söka för en julgran. Hon blev beviljad, något som kom att betyda mycket.
– Det blev en jättebra jul för oss, helt oslagbart.
Åren gick och Sara blev klar med studierna till lärarassistent och senare även behandlingspedagog. Hon träffade en ny sambo och fick ytterligare ett barn. Även om hon hade svårt att hitta fast tjänst så började allt ordna sig. Då kom känslan att vilja ge tillbaka och hjälpa andra. När Majblomman behövde volontärer tvekade hon inte.
– Det kändes helt rätt, jag hjälper gärna dem som de hjälpte mig, säger hon.
Sedan januari i år är Sara ordförande för nystartade lokalföreningen Majblomman i Gävle.
– Så många har det svårt idag. Många tror att det enbart är personer med missbruk, med flera barn och utlandsfödda utan jobb. Men släng er i väggen, det är inte vad vi ser. Det finns problem i alla områden, inte bara i de utsatta. Det kan bero på separationer, skulder och varsel. Förutom att bidrag har sänkts så har allt blivit dyrare. Mat, mediciner, el, föreningsavgifter och hyra. Nästan vem som helst kan få ekonomiska problem.
Andra myter är enligt Sara att man tror att folk är lata eller utnyttjar bidragen.
– Det stämmer inte, de flesta vill jobba och gör sitt bästa. Sanningen är att fler än man tror lever på marginalen. Har man låg inkomst kan man till exempel inte ta med sig barnen till Furuvik, äta ute eller ge barnen det de önskar sig i julklapp. Ingen vill leva så.
Även om Sara och hennes familj klarar sig idag måste de fortfarande tänka noga innan de handlar.
– Vi letar extrapriser och äter fisk och kyckling bara när vi har råd. Grönsaker blir 500 kronor mer i veckan. Det har vi inte alltid. När det blir lov får vi planera extra noga.
Men trots att enskilda familjer gör så gott de kan ökar barnfattigdomen i Gävleborg. Det räcker inte att frivilligorganisationer täpper igen de akuta hålen. För att få förändring måste samhället underlätta för dem med sämst ekonomi, menar Sara. Om barn och unga kan delta på jämlika villkor blir möjligheterna framåt bättre. Det som är gemensamt måste vara för alla.
– Simskola och idrotter som ridning och hockey kostar tusentals kronor om året. Det är bara för vissa barn.
Många ser fram emot loven, men för andra familjer är de väldigt utmanande.
– Det behövs aktiviteter för barn på alla lov, och de ska inte kosta pengar.
Skolan har också dolda kostnader, menar Sara.
– De som har råd tar idrottskläder, väskor, badkläder, vattenflaskor, utomhuskläder och fika till friluftsdagar för givet. Har man dåligt ställt drabbas barnen som inte kan vara med på samma villkor.
Mycket handlar om kunskap och framför allt vilja hos dem som bestämmer enligt Sara.
– Det går att ändra på det här om vi vill. Vi måste öppna dörrar, ge människor chanser och hjälpas åt. Alla är lika viktiga och alla behövs.
Du har själv kämpat och gör fortfarande. Vad får du din ork och ditt driv ifrån?
– När jag blev frisk från min förlossningsdepression och tog mig på fötter bestämde jag mig. Nu ska jag göra bra saker för andra människor och sådant som jag själv mår bra av. Inget annat. Jag bestämde mig också för att strunta i vad andra tycker. Jag började säga min åsikt och stå upp för det som är rätt.
Enligt Sara är skam och skuld ett stort hinder för att komma till rätta med utanförskap, fattigdom och utsatthet.
– Det är inte ens eget fel om man växt upp under tuffa förhållanden eller att saker händer i livet. Det är inte skamligt att inte ha pengar eller att söka hjälp. Något är fel i ett samhälle som lägger skulden på individen. Bara tillsammans kan vi förändra det här. Därför behövs fler frispråkiga som engagerar sig och törs prata om det som är svårt, säger Sara Nordström.
