Alarmerande siffror på 17 procent fattiga barn i Gävleborg har lett till frågor och stundtals hårda diskussioner. Stämmer det? Hur har man räknat? Vad menas med barnfattigdom? Britt-Marie Windemo, ordförande för Rädda Barnen i Söderhamn, där fattigdomen är som högst, vet hur verkligheten ser ut.
Och det visar sig vara långt mycket värre än vad statistiken visar.
Barnfattigdom och klassklyftor ökar. Näst störst andel fattiga barn av alla län i Sverige har Gävleborg. Detta enligt Rädda Barnens nya rapport.
Britt-Marie Windemo, ordförande för Rädda Barnen i Söderhamn, där hela 1018 barn lever i fattiga hushåll, förklarar.
– Tidigare har man utgått från en norm där levnadskostnaderna varit ganska oförändrade. I år har man tagit hänsyn till inflationen med ökade hyror, matpriser, el med mera, säger hon.
Försörjningsstöd, barnbidrag och löner för dem som har det tufft har inte följt med.
– Det säger sig självt att pengarna inte räcker lika långt nu och fler hamnar i gruppen som är fattiga.
Något annat som ökat är skillnaderna mellan dem som har pengar och dem som saknar.
– De som har de högsta inkomsterna har fått mer. Man behöver räkna upp försörjningsstöd och barnbidrag så att de som har det svårast kan klara det basala i livet.
Britt-Marie Windemo berättar om föräldrar som inte har pengar till att köpa mat, skor och kläder till sina barn. Fritids, föreningar och kulturskola finns inte ens på kartan.
– Det är oftast ensamstående som lever på tillfälliga jobb, timmar eller vikariat. Man kan ha hamnat mellan a-kassa och försörjningsstöd eller fått avslag av Försäkringskassan. Många har också psykisk ohälsa. De som mår allra sämst kommer vi inte i kontakt med eftersom de inte orkar söka hjälp eller delta.
Rädda Barnen delar inte ut pengar men kan stötta med presentkort eller hjälpa familjer på andra sätt.
– Allt vi gör går ut på att stärka banden mellan barn och föräldrar. Men det handlar också om att ge de vuxna ett forum för att träffas och dela erfarenheter, särskilt ensamstående.
Rädda Barnens aktiviteter för barn syftar till att stärka självkänslan, inkluderingen och chansen till ett bättre liv i framtiden. Bland annat har de en välbesökt läxhjälp, sommarlovsaktiviteter och föräldrastödsgrupper.
– Många barn är motiverade, tar stort ansvar och vill mycket. Framför allt vill de höra till. Det är också därför som den här gruppen riskerar att fångas upp av kriminella, säger Britt-Marie.
Rädda Barnen driver också opinion och försöker få samhället att ta mer ansvar.
– Det behövs mer solidaritet i politiken och fler som lyssnar och tar barnens situation på allvar. Barn kan inte rå för att deras föräldrar inte har pengar, de måste få utvecklas enigt sina egna förutsättningar och rättigheter.
Bland annat finns frågan om ett stopp för dolda avgifter i skolan, en kulturskola och ett föreningsliv för alla på deras kravlista. De jobbar också för att alla insatser ska utgå från barnkonventionen. Alla barns rätt till skälig levnadsstandard är en sådan punkt.
– När beslutsfattare tycker något är viktigt så finns det alltid pengar. Politiker måste ta barn och unga på allvar. Det som blir bra för dem är en investering för hela utvecklingen framåt, det är allas vår framtid som står på spel, säger Britt-Marie Windemo.
